Hoppa till innehåll

Vad är folkhögskola?

Det som präglar folkhögskola är gemenskapen, samtalen, idéerna och nyfikenheten som uppstår när människor lär tillsammans. Undervisningen sker i mindre grupper med nära sammanhållning och ofta i projektform där praktiska och teoretiska delar vävs samman.

En tjej sitter vid ett skrivbord och läser en bok.

Skolformen folkhögskola

Varje folkhögskola bestämmer själv över kursutbud och profilering. Folkhögskolor är inte bundna till centralt fastställda läroplaner. Folkhögskolor utgår istället från de studerandes behov, förkunskaper och erfarenheter.

Många folkhögskolor har ett internat där deltagarna kan bo, vilket blir en plats för social gemenskap som gör folkhögskoletiden till en unik upplevelse och ett minne för livet. I möten, samtal och diskussioner på fritiden fördjupas kunskaperna som inhämtas från undervisningen.

Skillnader mellan folkhögskola och andra skolformer

Allmän kurs på folkhögskola är ett alternativ till Komvux. Här får du samma kunskaper som motsvarar gymnasieskolan, men vägen dit ser annorlunda ut. När du är klar får du ett folkhögskoleintyg, som har en egen antagningskvot till högskola.

På folkhögskola läser du oftast i mindre grupper, tillsammans med en klass som följs åt under hela studietiden. Det skapar en nära gemenskap och gör det lättare att utvecklas i sin egen takt. På Komvux läser man istället oftare enstaka kurser i olika grupper, med löpande start och slut.

Undervisningen på folkhögskola är ofta ämnesövergripande och projektbaserad. Det betyder att schemat kan se lite annorlunda ut – ibland bryts de vanliga lektionerna för gemensamma projekt där flera ämnen vävs ihop. På så sätt kan du utveckla bredare kunskaper och ibland få behörighet i flera ämnen samtidigt.